Smärtan i deras ögon
Det värsta av allt, det var inte att jag mådde åt helvete. Det absolut värsta var att se smärtan i mina föräldrars, systrars och vänners ögon och att anorexin gjorde att jag behandlade dom som skit. För det gjorde jag och det är jag fullt medveten om. Och egentligen vill jag inte skylla på något, men jag kunde inte styra vad jag sa eller gjorde, det var anorexin som bestämde. Dom har fått höra och se de ena och de andra, det mesta faktiskt. Trots att dom varit helt oskyldiga och alltså på riktigt stackars dom. Ändå står dom kvar här bredvid mig idag, det kallar jag kärlek. Det spelar ingen roll vad jag gör, säger, offrar eller liknade för jag kommer aldrig att känna att jag gett tillbaka allt de dom gett mig. Men dom påstår att jag redan gett det enda dom önskade, nämligen en frisk dotter, syster och vän. Världens finaste människor som jag älskar dom ❤️
/Madeleneersson
